#136 Studie i brott

Jag vet att jag la upp en Hitchcock tidigare i veckan, men med risk för att bli tjatig bara måste jag tipsa om denna film som jag såg häromdagen. Ni som följer bloggen kanske har förstått att detaljer kan få mig att bli förälskad i en film. Ibland är det fotot, ibland klippningen och ibland någon enstaka karaktär. I detta fallet är det berättelsens underliga struktur som imponerar på mig. Filmen tar nämligen slut efter en dryg timme, men fortsätter ändå. Jag ska förklara.

Studie i brott handlar om kriminaldetektiven Scottie Ferguson (James Stewart) som slutar hos polisen efter en olycka som gjort honom extremt höjdrädd. När han slutat så anställer en gammal vän honom för att förfölja hans fru Madeleine (Kim Novak), inte för att han misstänker något fuffens, utan för att hon betett sig underligt den senaste tiden och han är rädd att hon ska skada sig själv. Hon kör mest omkring och beter sig underligt och Scottie fascineras av henne. När hon plötsligt slänger sig i en flod så räddar Scottie henne och tar med henne hem till sig, där en förälskelse uppstår. Filmen fortlöper och är ytterst underlig och innehåller misstanke om övernaturliga ting, inte alls likt Hitchcock.

Vad som är underligt är att när filmen får ett sorgligt slut och den hela tiden följt den klassiska anglosachsiska berättarmodellen så kommer ändå en fortsättning, känns lite som en underlig uppföljare som förklarar allt det övernaturliga.

Hampus Algotsson

Originaltitel: Vertigo
Genre: Romantik, thriller
Regissör: Alfred Hitchcock
Utgivningsår: 1958
Produktionsland: USA
Längd: 128 min
Prisbelöningar: NYFCC Award i kategorin Most Distinguished Re-issue, Silver Seashell och Zulueta Prize för bästa skådespelare (James Stewart) på San Sebastián International Film Festival och Sant Jordi Award i kategorin Best Cinematography in a Foreign Film.