#179 Avsked


Döden är nog ett av de mest tabubelagda begreppen i våra liv. Och inget som vi egentligen riktigt talar om. Även om det är en av de få sakerna som håller ihop oss, så vågar vi inte prata om det.

I filmen Avsked, eller Okuribito som den egentligen heter, så tar de upp just detta. Döendet och personerna runt omkring som förbereder personer för denna resa.  Daigo Kobayashi, filmens huvudperson, är en förredetta cellist som plötsligt har blivit avskedad från den orkester som han under ett kort tag har spelat i. Detta sätter stopp för drömmen som han har haft länge. Drömmen om att bli en professionell cellist. Men har insett begränsningen av sin talang och bestämmer sig med sin fru att flytta från Tokyo till hans gamla hemstad där hans mamma har lämnat efter sig ett hus. Väl i staden försöker han hitta ett nytt jobb och hittar ett på vad han först tror är en resebyrå, men som visar sig vara en traditionell japansk begravningsbyrå. Där de förbereder de avlidna på deras sista resa. Genom att tvätta och klä de avlidna framför de anhöriga. Detta för att ge dem möjlighet till ett sista farväl.

Filmen tar upp en värld som är väldigt främmande för mig. Även om jag har varit väldigt intresserad av japansk kultur så har jag faktiskt aldrig hört något om deras syn på döden, och just personer som jobbar med det. För i Japan anses det vara väldigt förnedrande att jobba med döden och sko sig på de döda som de säger i filmen. Och detta blir det centrala temat för själva berättelsen. Hur Daigo först tvekar för att ta jobbet och hur han till och med håller jobbet hemligt för sin fru.

Problemet med filmen blir nog just detta. Att filmen blir så kulturinriktad. Att man måste försöka möta ett nytt problem som man inte riktigt innan visste om och försöka förstå det. Och det gör så att man blir tvingad att ta in allt dem säger och se det som sanning. Men det kommer man in. Också skådespelet som skiljer i alla fall från det mesta jag har sett. Då det är väldigt överdramatiserat och väldigt stora uttryck och miner. Men det köper man efter ett tag och man låter sig bara flytta med i denna otroligt vackra historia.

För genom berättelsen tornas allt upp och man får större och större respekt för det som bedrivs. Dessa ceremonier som egentligen är nästintill ordlösa. Där varje handling får en så vacker och kraftfull innebörd. Och som verkligen visar hur vackert ett farväl kan vara.

Trailer

Rasmus Bengtsson

Orginaltitel: Okuribito.
Genre: Drama.
Regissör: Yôjirô Takita.
Utgivningsår: 2010.
Produktionsland: Japan.
Längd: 130 minuter.
Prisbelöningar: Oscar för bästa utländska film och 32 andra.

Lämna en kommentar

Filed under Drama

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s